Författararkiv: banglaemma

Hej från Tanapara

Nu har jag varit hos svalornas partners organisation Tanapara i ca en vecka och en vecka kvarstår av mitt fält besök hos dem. Under mitt fältbesök här hos Tanapara får jag vara en del av organisationens alla projekt. Hitintills har jag tagit del av Agriculture Rights program (ARP) och Access arbete. Jag har tillsammans med personal på dessa två program fått åka ut en massa i fält och varit med på olika möten. Idag deltog jag till exempel på två olika möten tillsammans med Rafiqul Islam som jobbar med Access programmet. På ett av mötena diskuterades äktenskap och deltagarna informerades om  vad som gäller i samband med giftermål. Och för ett par dagar sen åkte jag ut i fält med Sohel Rana som jobbar med ARP och träffade ett antal bönder. Jag fick vara med på deras bonde möte och kolla in deras fält. Det mest fantastiska med detta möte var att jag fick se ett bomulls fält, så vackert och en helt annars sort bomulls planta än den jag sett i Indien.

Jag har också spenderat en hel del tid med barnen som går i Tanaparas skola. Vi har tillsammans dansat, gjort huvud axlar knä och tå, samt byggt en mänsklig elefant. Det ska också sägas att skolans rektor är hur underbar som helst och det går inte en minut utan att man skrattar när man är med honom. Skrattar gör man också tillsammans med kökspersonalen de är helt underbara och när de inte lagar mat flätar de gärna mitt hår och kollar in alla mina saker som jag har med mig.

Alla här är hur underbara och snälla som helst och direkt när man kom hit kände man sig som en utav dem. Jag ser verkligen fram emot min sista vecka här och det kommer inte vara lätt att lämna denna fantastiska organisation.

tanapara 2 022

På möte med Rafiqul Islam

tanapara 2 025

Diskussion med kvinnorna som deltog på mötet.

tanapara 042

Bygger en mänsklig elefant tillsammans med rektorn och barnen.

tanapara 045

Ett gäng glada skolbarn

tanapara 090

bomull från böndernas fält.

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Under Emma

Vardagen i Manikganj

Tänkte att det var dags att dela med sig lite av vad som händer en vanlig vecka här i Manikganj. En vecka ser lite annorlunda ut jämfört med hemma där man jobbar måndag till fredag och är ledig lördag och söndag. För här är jobbar vi nämligen söndag till torsdag och är lediga fredag och lördag. I början var det lite konstigt och man glömde lätt bort vilken dag det var, men nu har man vant sig och det känns helt okej att veckan är uppdelad på detta sätt. Så söndag till torsdag jobbar vi från 09:00 till 17:00 och sitter då på BARCIKS kontor och arbetar. Kontoret ligger lite utanför stadens centrum och är placerat i ett trevåningshus där kontoret ligger på tredjevåning. En vanlig arbetsdag kan se ut så att man går upp äter frukost, läser tidningen, dricker te för att sedan sätta igång med arbetet. Just nu spenderar vi mest tid vid våra datorer då vi har en del att skriva, men ett antal pauser hinns med under dagen. Ibland går man upp på taket där utsikten är fantastiskt och ibland tar man en kopp te och bara tar det lugnt en stund.

När jobb dagen  är slut brukar vi ta en runda till marknaden för att inhandla lite frukt och grönt. Har man tur hittar man också en bit choklad, men oftast blir man besviken när den ska ätas då den har smält ett antal gånger, vilket innebär att den inte smaker som hemma. På marknaden dricker vi också ett antal koppar te med vänner och försöker hålla små korta samtal. För med några ord bangla och lite kroppsspråk kan man komma ganska långt. Om det inte blir en tur till marknaden efter jobbet kan det istället bli så att man ser en film eller tvättar så att man inte behöver göra detta på de lediga dagarna. Men mer och mer blir det så att man tvättar på fredagar, mest för att det är då vi har mest tillgång till vatten. Men också på grund av att det verkar vara denna dag som alla andra i byn tvättar. Det kan ju också tillägas att en hel del tid läggs på att laga mat då vi lagar alla måltiderna själva. Vilket har varit en resa för sig eftersom att det har tagit ett tag för oss att komma underfund med vad allt är som säljs på marknaden. Oftast när frukt och grönt ska inhandlas chansar vi lite grann när vi handlar, ibland blir det super bra och ibland inte lika bra. Man får också använda en hel del kroppsspråk när maten inhandlas och ibland får vi hjälp av andra som också är på marknaden för att handla mat.

När vi är lediga brukar vi oftast spendera lite tid hemma på förmiddagen och på sen eftermiddagen bege oss till marknaden för att köpa lite mat. Om vi ej går till marknaden umgås vi med vänner eller bara går en promenad i området. Men det händer också att det är något event vilket var fallet förra helgen då vi firade vi vår väns brors son som fyllde sju.

bangla 2 058

Marknaden i Manikganj

bangla 2 070

I denna affär handlar vi vårt ris

 

bangla 2 144

Ett foton från en av våra promenader i området där vi bor

 

fest 003

Ett foto från barnkalaset som vi var på förra helgen

 

Lämna en kommentar

Under Emma

Bästa med Eid den fria tillgången till vatten

Under Eid har vi här i Manikganj haft fri tillgång till vatten i två hela dagar. Så fort man har tagit vatten ur någon av de tre tunnor som vi samlar vårt vatten i har man kunnat fylla på med nytt. Detta har varit helt underbart och man har verkligen uppskattat friheten att kunna unna sig mer vatten än vanligt. Vi har kunnat använda vårt vatten utan att behöva tänka och diskutera om dagens vatten ska gå till att duschning, tvättning, diskning eller till dricksvatten. Varenda gång någon av oss har använt vatten under dessa två dagar har vi förvånat sagt till varandra att vi kunnat fylla på vatten igen. Eftersom att vi annars inte har fri tillgång till vatten utan måste tänka varje gång man tar vatten har det också infunnit sig en viss frihets känsla varje gång man använt vatten. Själv får jag flash backs till barndomen då man stod och plaskade med vatten helt bekymmersfritt. Man blir alldeles lycklig i själen av denna fria tillgången till vatten.

När det inte är Eid och inte finns fri tillgång till vatten måste man ställa klockan på sex varje morgon och hoppas att det finns vatten i kranen. Om det inte gör det hoppas man att det ska göra det någon annan gång under dagen. Vissa dagar kommer det inget vatten alls och andra dagar kommer det vatten två gånger om dagen i kranen. Eftersom att man inte riktigt kan lita på de tider som vattnet ska komma på har vi nu tagit för vana att alltid ha kranarna öppna. Vi har också blivit väldigt bra på att höra när vattnet börjar rinna på morgonen och under dagen. Vattenstrålen blir som en väckarklocka på morgonen. Först vaknar man av att man hör vattnet, sen skriker man lite tyst för sig själv vattnet rinner och sen börjar springandet med alla hinkar för att hinna med att fylla upp de tunnor som vi har i lägenheten där vi bor.

Man har verkligen under en kort tid lärt sig att uppskatta den fria tillgången till vatten som vi har hemma i Sverige. Man behöver aldrig tänka på om det finns tillräcklig med vatten, man behöver aldrig ha en diskussion om man ska tvätta, duscha, diska eller om man ska kunna dricka vatten under dagen. För oss är det bara att vrida på kranen och ta så mycket vatten som vi vill ha när vi vill. Men har också fått en helt ny förståelse för hur mycket vatten som man faktiskt gör av med under en dag. Inte visste man att det nästan går åt en hel tunna vatten för att tvätta eller hur mycket dricksvatten som man faktiskt gör av med under en hel dag.

Man har också kommit att uppskattat hur rent vatten vi har där hemma i Sverige och att vi bara kan dricka det utan att behöva tänka efter innan vi gör det. Vi har kunnat unna oss den lyxen att skaffa oss en vattenrenare så att vi ska kunna ha rent vatten varje dag. Men detta är inte en lyx som alla kan unna sig här i Bangladesh, utan för många finns det inget annat alternativ än att dricka vattnet som det är. Redan innan jag åkte till Bangladesh uppskattade jag vårt rena vatten och den fria tillgången. Men när jag kommer hem från Bangladesh kommer jag att uppskatta det ännu mer än vad jag gjorde innan jag åkte.

 

bang 014

En av våra tre vatten tunnor som vi har för att samla vatten i. De två andra har vi köpt för att kunna fylla på de andra tunnorna och för att kunna samla ännu mera vatten.

 

2 kommentarer

Under Emma