Hej!
Som Jenny skrev i sitt senaste inlägg har vi nu lämnat Kumarkhali och fältkontoret och har nu installerat oss i vår nya lägenhet ca 20 min från vårt kontor i Dhaka. Emma har också hunnit joinat oss och vi har hunnit fira jul med indisk mat, glass och svensk julbrunch och har nu börja planera inför nyår. Bråda dagar som ni hör!
Jenny och jag har också hunnit med en resa till norra Bangladesh till den lilla staden Srimangal och dess omgivande teodlingar och nationalparker. Första dagen tog vi en guidad tur och vandrade genom regnskogen där vi hade den turen att se den utrotningshotade Hoolok Gibbon-apan och lärde oss massvisor om te, annans och gummi-odlingar! Dagen därpå hyrde vi cyklar och cyklade på egen hand genom teodlingarna i området. Antagligen den vackraste cykelturen i mitt liv om än väldigt obekväm med en lite för låg sadel…
Även om jag dricker mycket te och alltid har det så visste jag mycket lite om te och hur det odlas och bearbetas så därför var denna resa mycket intressant för mig. Teindustrin är på tillväxt och konsumtionen ökar varje år och jättar som Finlay och Twinnings tjänar stora pengar.Tyvärr så byggs denna industri på utnyttjande av fattiga arbetare: kvinnor och män som manuellt sköter teodlingarna. Kvinnorna som arbetar i Srimangal får mellan 2-2,5 taka/ kg för tebladen de plockar och på en bra dag plockar de i genomsnitt 10 kg. Det innebär att för en hel dags arbete så får de ut 20-25 taka dvs 2-3 svenska kronor! Detta är en inkomst ingen kan leva på i Bangladesh och särskilt inte om man har familj och för många av kvinnorna blir det därför enbart 1 mål om dagen. För mig innebär detta att jag kommer tänka ett steg till innan jag inhandlar te igen och uppmuntrar även er att göra detta.
God fortsättning och Gott Nytt År!
Ping: Luft | banglajenny